Utträde Föbjudet

I. Sammanfattning

Mojahedin Khalq Organization (MKO) är en väpnad iransk oppositionell grupp som bildades 1965. Som en urban gerilla-grupp i kamp mot Mohmmad Reza Phalvais regering, var den aktivt delaktig i den anti-monarkiska kamp som ledde till 1979 års iranska revolution.[1]

Efter revolutionen expanderade MKO sin organisatoriska infrastruktur och rekryterade många medlemmar. Den blev dock exkluderad från delaktighet i maktfördelningen, och den nya revolutionära regeringen under Ayatollah Khomeinis ledarskap tvingade den till en underjordisk verkande grupp, efter att den försökt starta ett väpnat uppror mot regeringen i juni 1981. Majoriteten av dess mest framstående personer gick i exil till Frankrike. I Frankrike fortsatte MKO sitt aktiva motstånd mot Irans regering. 1986 flyttade MKO till Irak efter påtryckningar från den franska regeringen. Där bildades flera militära läger under parollen Nationella frihetsarmén, och organisationen behöll sin militära närvaro i Irak ända fram till Saddam Husseins regerings fall år 2003.

Under kriget mellan Iran-Irak gjorde MKO regelbundna intåg på iranskt territorium, och kämpade mot den iranska regeringens styrkor. Efter krigsslutet minskade gruppens väpnade aktiviteter betydligt, när Saddam Husseins regering begränsade MKO:s förmåga att sätta igång attacker på iranskt territorium.

Saddam Husseins regims fall i april 2003 innebar slutet på finansiell och logistisk stöd från Irak till MKO. MKO:s styrkor förblev neutrala under den USA-ledda invasionen av Irak. Efter ockupationen av Irak avväpnade USA:s armé MKO:s styrkor och höll dem inne i dess huvudläger Camp Ashraf.[2] USA:s militära källor uppgav för Human Rights Watch att den 10 mars 2005 fanns 3534 MKO-medlemar i Camp Ashraf.[3]

Vissa MKO:s män utnyttjade den amnesti som erbjöds av den iranska regeringen. Sedan oktober 2004 har 273 MKO-medlemmar återvänt till Iran.[4] Den amerikanska militären har erkänt MKO:s stridsmän i Irak som protected persons enligt Geneve-konventionen.[5] Deras öde är ännu osäker; den irakiska regeringen och den amerikanska militären verkar inte ha tagit ett beslut om deras framtid.

Under Saddam Husseins sista år som makthavare blev en del iranska fångar i Abu Gharib-fängelset skickade till Iran i utbyte mot irakiska krigsfångar. Dessa var avvikande MKO-medlemmar som blivit skickade till Abu Gharib av organisationen för ”förvaring”.[6] Frigivningen av dessa fångar under åren 2002-2003 gav direkta källor om förhållanden innanför MKOs läger som dessförinnan inte varit tillgängliga för omvärlden.

Human Rights Watch intervjuade fem av dessa föredetta MKO-medlemmar som var hållna i fångenskap i Abu Gharib-fängelset. Deras vittnesmål, tillsammans med vittnesmål samlade från sju andra föredetta MKO-medlemmar, ger en dyster bild av hur organisationen behandlade sina medlemmar, särskilt dem som hade avvikande åsikter eller uttryckligen hade planer på att lämna organisationen.

[1] För en mer omfattande historia över organisationen, se Ervand Abrahamian, The Iranian Mojahedin (New Haven, Yale University Press, 1989).

[2] Camp Ashraf är belägen nära staden al-Khalis norr om Baghdad.

[3] Human Rights Watch intervjuade befäl från USA:s militär via e-post den 10 mars 2005.

[4] Enligt USA:s militära källor skickades 28 medlemmar i december 2004, 13 i januari 2005, 100 den 3 mars och 132 den 9 mars 2005.

[5] ”USA ger skydd till anti-Teheran grupp i Irak”, Reuters, 26 juli 2004.

[6] Föredetta MKO-medlemmar som hölls i Abu Gharib-fängelset berättade för Human Rights Watch att deras cell-dörrar höll en skylt på vilket det stod ”Mojahedin Förvaring” [Amanat-e Mojahedin].